Hur påverkas ditt bolag av de nya fåmansbolagsreglerna?

Nytt 3:12-regelverket från 1 januari 2026

I veckan höll Mandana Boss och Henrik Ringefors Hedblom, skattejurister på Skeppsbron Skatt, en genomgång av det nya 3:12-regelverket som gäller från 1 januari 2026. Max Matthiessen har ett etablerat samarbete med Skeppsbron Skatt, som är specialister på bland annat ägarbeskattning och fåmansföretag. Nedan följer en sammanfattning av genomgången där vi tittar lite extra på hur reglerna runt trädabolag och karenstid påverkas av förändringarna.  

Har du frågor kring det nya 3:12-regelverket – till exempel hur förändringarna påverkar utdelning, trädabolag, karenstid eller ägarstruktur – är du varmt välkommen att kontakta din rådgivare på Max Matthiessen för ett kostnadsfritt möte tillsammans med Skeppsbron skatt. 

Nya 3:12-regler från 2026 – trädabolag, karenstid och vad företagare måste tänka på nu 

När 3:12-regelverket nu görs om är det många detaljer som ändras. Men för många företagare är det en fråga som väger tyngre än alla andra: 
 
Hur påverkas möjligheten att lägga bolag i träda – och när kan jag ta ut kapital till låg skatt? 

Just här är regeländringarna både subtila och avgörande. För vissa blir utfallet bättre. För andra blir tajming helt avgörande. Om du vill veta hur just ditt bolag påverkas rekommenderar vi ett personligt möte.

Vad menas egentligen med ett trädabolag? 

Ett bolag anses ligga i träda när ägaren slutar vara verksam i betydande omfattning i bolaget. Det betyder i praktiken att: 

  • du inte längre arbetar operativt i bolaget
  • bolaget inte bedriver aktiv rörelse kopplad till dig
  • eventuell verksamhet har upphört eller är passiv (exempelvis kapitalförvaltning) 

Syftet med trädan är att ”kvalificeringen” av aktierna ska upphöra, så att utdelning eller försäljning beskattas som kapital i stället för att någon del beskattas som tjänst. 

Detta är en central exitstrategi för många entreprenörer. 

Varför lägger man ett bolag i träda? 

De vanligaste skälen är: 

  • man har avslutat sin operativa roll och vill ta ut upparbetat kapital 
  • man planerar att sälja bolaget men vill undvika tjänstebeskattning 
  • man har byggt värde i ett bolag och startar ny verksamhet i ett annat 
  • man vill “rensa bordet” inför pension, generationsskifte eller ny fas i livet 

Träda är alltså inte passivitet, utan ofta ett aktivt strategiskt val. 

Karenstiden – hjärtat i trädareglerna 

För att aktierna ska sluta vara kvalificerade krävs att ägaren varit passiv under en viss tid – den så kallade karenstiden. 

Tidigare regel 

  • Karenstiden var 5 hela år. 

Ny regel 

  • Karenstiden kortas till 4 år.

    Men – och detta är avgörande – den nya karenstiden börjar gälla först från 1 januari 2027. 

Det är här många tänker fel 

Det är lätt att tro att alla trädabolag automatiskt får kortare väntetid. 
Så är det inte. 

Exempel 1 – träda start 2022 

Bolaget har varit i träda 2022–2026. 
När vi går in i 2027 har redan 5 år passerat.

Den nya fyrårsregeln spelar ingen roll. 

Exempel 2 – träda start 2023 

Bolaget har varit i träda 2023–2026. 
När vi går in i 2027 har 4 år passerat. 
Här får ägaren full effekt av den nya regeln.

Två företagare kan alltså ha gjort exakt samma sak – men få helt olika skatteeffekt beroende på vilket år trädan inleddes. 

Varför tajming blivit viktigare än någonsin 

Samtidigt som karenstiden i vissa fall kortas, sker andra förändringar som gör att trädan fått ännu större strategisk betydelse: 

  • sparat utdelningsutrymme räknas inte längre upp 
  • grundbeloppet delas mellan alla direktägda bolag 
  • minoritetsägare får generellt sämre löneutrymme 

Det innebär att många företagare står inför ett val: 

  • ta utdelning tidigare 
  • omstrukturera ägandet 
  • eller medvetet gå in i träda vid “rätt” tidpunkt 

Vanliga misstag vid träda 

De vanligaste problemen vi ser i praktiken är: 

  • att man fortsätter arbeta “lite grann” i bolaget 
  • att man tar uppdrag som kan kopplas till tidigare verksamhet 
  • att man underskattar hur lång karenstiden faktiskt blir 
  • att man inte samordnar trädan med övriga bolag och ägarstruktur

Träda kräver tydliga gränser – både juridiskt och praktiskt. 

Träda är inte en standardlösning 

Det är också viktigt att säga: träda är inte alltid rätt. 

I vissa fall kan det vara bättre att: 

  • dela ut löpande 
  • sälja bolaget direkt 
  • omstrukturera via holdingbolag 
  • eller kombinera träda med annan planering 

Men med de nya 3:12-reglerna är det tydligare än tidigare att träda är ett av de viktigaste strategiska verktygen i företagandets slutskede. 

Slutsats – trädareglerna kräver framförhållning 

Den stora lärdomen av de nya reglerna är inte att de är “snällare” eller “hårdare” – utan att de är mer beroende av tajming. 

För dig som företagare innebär det: 

  • börja planera tidigare 
  • förstå exakt när trädan påbörjades 
  • se över hela ägarstrukturen, inte bara ett bolag 
  • ta hjälp i tid 

3:12 handlar inte längre bara om skatt. Det handlar om hur och när du kliver vidare. 

Det är som är det ekonomiskt optimala är inte alltid det praktiskt optimala. Ofta är en bra personlig lösning en kombination av de båda.