Lärdomar för en långsiktig ekonomisk trygghet

Vi befinner oss just nu i slutet av ett år som fört med sig en hel del förändringar ur ett privatekonomiskt perspektiv.

En högre inflation i kombination med en regelbunden höjning av Sveriges styrränta har onekligen ställt högre krav på många svenska hushåll. Men en generell sanning är att det inte finns något ont som inte för med sig något gott och det gäller även i detta fall.  

Även fast det ekonomiska läget ställt högre krav på gemene mans privatekonomi bör dessa företeelser anses vara källor till lärdom och erfarenhet vi kan dra nytta av. Många har upplevt ett hopplöst läge då de haft svårt att navigera i vad de själva kan göra för att uppleva ett lättare ekonomiskt läge. I denna artikel berörs några av de förändringar vi stött på under 2023 och hur vi i förlängningen kan förhålla oss till dessa.

Förändringar i styrräntan

Styrräntan är Riksbankens främsta verktyg för att styra inflationen i Sverige. Den främsta och mest kännbara effekten av förändringar i styrräntan är kostnaden för våra bolån. Jämfört med övriga världen har en hög andel av svenska hushåll bolån och generellt sett relativt stora bolån. Tillsammans med detta är det även vanligt med kortare löptider för våra bolån, vilket innebär att en höjning av styrräntan ger en relativt sett omedelbar effekt på de månatliga boendekostnaderna för många hushåll. 

En viktig aspekt att ha i åtanke är dock att bankernas kreditgivning till privatpersoner bygger på att de i samband med kreditbedömningen bland annat räknar på en så kallad kalkylränta. Denna kalkylränta innebär att bankerna bedömer hushållens förmåga att bära krediter med en bolåneränta omkring 6 - 8%. 

Även fast många hushåll aldrig upplevt en ränta i linje med dessa nivåer kan vi fortfarande dra lärdom av det. I betungande ekonomiska lägen är kalkylräntan ändå ett kvitto på att vår privatekonomi bör klara av förändringar i den aktuella bolåneräntan.  

Dessutom är det ränteläge vi haft under tidigare år inte att anse som en normal räntenivå. Detta innebär att vi behöver kunna vänja oss vid ett högre ränteläge men ändå kunna upprätthålla en ekonomisk stabilitet och struktur för övriga delar av vår privatekonomi.

En högre inflation i relation till konsumtion

En höjd bolåneränta träffar många, men inte alla hushåll i Sverige. Inflationen är dock ett exempel på en ekonomisk förändring som träffar samtliga individer i Sverige. Våra kostnader för mat, kläder samt övriga levnadskostnader blir högre, vilket i många fall leder till en lägre summa i överskott varje månad. Detta gör även att vårt sparande är en del i vår privatekonomi som löper en risk att prioriteras bort.

Men vad kan vi då göra för att dra lärdom av det gångna året för att säkerställa vår ekonomiska trygghet under kommande år och över tid?

Nedan listar jag tre tips att ha i åtanke

1. Bolån - Se över dina löptider
   En rörlig bolåneränta är vad som historiskt sett har visat sig vara billigast över tid i motsats till en bunden löptid. Detta innebär dock inte att en rörlig ränta är det rätta alternativet för oss. Vi behöver fundera på hur väl vår privatekonomi hanterar förändringar i kostnaden för våra bolån. Om vi föredrar en stabilitet kring våra kostnader samt har för avsikt att bo kvar i bostaden kan en bunden ränta i stället vara att föredra.
2. Skapa en ekonomisk trygghet i stället för ekonomisk stress
   Under tiden för de år som Sverige haft ett mycket lågt ränteklimat har många i Sverige rättat sin konsumtion efter detta. Under det gångna året har vi dock fått möjlighet att dra lärdom av effekten av förändringar i styrräntan och inflationen. Det innebär att vi med stor sannolikhet har delar av vår konsumtion som inte är nödvändig. Med detta finns det således delar av våra befintliga kostnader som i stället kan övergå till ett sparande. Vi äger alltså makten att förvandla en ekonomisk stress till en ekonomisk trygghet.
3. Spara först, spendera sen
   Att skapa en ekonomisk trygghet behöver inte innebära att vi inte kan eller bör konsumera de varor och tjänster vi behöver. Men vi bör säkerställa att vi prioriterar och hanterar våra inkomster på ett klokt vis. Genom att planera vårt sparande och prioritera tryggheten i vår ekonomi i första hand har vi lagt grunden för att vår konsumtion inte sker på bekostnad av vårt sparande och ekonomiska stabilitet.

Monika Maric, Trygghetsekonom Max Matthiessen

Innehållet i artikeln är inte att betrakta som finansiell rådgivning. Beslut som fattas baserad på information från artikeln sker på eget initiativ och på egen risk. Ett investeringsbeslut bör bedömas utifrån egen risktolerans, inkomst, ålder och behov av likviditet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.