Månadskoll juli

Nya marknadsförhållanden kan leda till volatil sommar och höst.

Halvåret har nu passerat och både konjunkturen och börserna har stått emot väl. Vid ingången av året trodde vi att denna period skulle präglas av de snabba räntehöjningarna, den höga inflationen och de deppiga hushållen, för att sedan börja blicka framåt i hopp om en starkare konjunktur, lägre inflation och räntesänkning inom synhåll. Det blir dock inte alltid som man tänkt sig, och det är klart att den globala nedstängningen under pandemin, massiva stimulanser, rekordsnabba räntehöjningar och ett fullskaligt krig i Europa har påverkat stort. Marknadsförhållandena är helt enkelt inte normala.

På börsen har det första halvåret varit mycket starkt, breda stockholmsindex är upp cirka 10 %, MSCI World samt amerikanska S&P 500 är upp hela 13 % respektive 14 % (mätt i svenska kronor). 

Uppgången har drivits av få men mycket stora bolag. I indexet Nasdaq 100 (de 100 största bolagen på Nasdaq-börsen), som har stigit med 23 % under halvåret, har 7 bolag stått för 50 % av avkastningen. Dessa är Microsoft, Apple, Alphabet (Google) Amazon, NVIDIA, Meta (Facebook) och Tesla.

Rapportsäsongen är på ingång och bolagen behöver nu visa att uppgången och därmed dagens värderingar är motiverade.

Konjunkturläget är osäkert, och tittar på man PMI (inköpschefsindex) så är trenden negativ. Undersökningar visar också att leveranstider ökar och priser faller, vilket i och för sig är positivt för inflationen, men i takt med att orderböckerna minskar så är det ett tydligt tecken på att efterfrågan minskar.

Centralbankerna fortsätter att vara hökaktiga, det vill säga att man förespråkar en stramare finanspolitik och fortsatta höjningar. Inflationen har vänt och toppen ligger troligtvis bakom oss, men eftersom vi fortfarande ligger en bra bit från inflationsmålet på 2 % så har de inte så många alternativ, även om de vet precis som vi, att effekten är efterdröjande och att det tar ett tag innan föregående räntehöjningar får effekt. Därför har vi nu sätt en inbromsning i höjningstakten, men vi lär se en eller ett par till höjningar innan det vänder. 

Både Norges Bank och Bank of England överraskade senast med större höjningar än väntat, medans Riksbankens höjning på 0,25 % var väntad. Federal Reserve verkar för tillfället ha pausat, men förväntas att höja åtminstone en gång till i år.  

Räntehöjningarna får som sagt inte effekt på en gång utan har en fördröjning på cirka 12 månader och just nu är det 16 månader sedan den första höjningen från Federal Reserve. 

Riksbanken brottas inte bara med inflationen, utan även den mycket svaga kronan. Sedan 1 januari 2021 har kronan tappat cirka 30 % mot dollarn och 18 % mot euron. Varken räntehöjningar eller ökat fokus från riksbanksledmöterna har gett nämnvärd effekt. Det är tydligt att utländska investerare räds den svenska ekonomin, våra högt skuldsatta hushåll samt den pressade fastighetssektorn.

Marknaden prisar just nu in en sällan skådad mjuklandning, dock med relativt stor osäkerhet. Givet rådande marknadsläge har vi en försiktig inställning till börsen där vi ser en sidledes till negativ rörelse som kommer präglas av volatilitet. Denna volatilitet gör det svårt att tajma marknaden och vi förblir därför investerade, men fokuserar på att hitta rätt innehav till rätt risknivåer. 

Informationen och marknadssyn är hämtad från Max Matthiessens Marknadspuls som skrivs av Jon Arnell, CIO på Max Matthiessen, läs den här.

Denna information ska inte betraktas som någon form av individuellt utformad rekommendation om investering. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.