Rekordmånader på börserna, vad hände?
- Sparande
Under de sista månaderna har det varit börsrally.
I oktober var det oroligt på börserna. Totalt föll börsen med 4% under månaden. I täten för fallen hade vi exempelvis småbolagsaktier och fastighetsrelaterade aktier. Den långa räntan steg och investerarna tittade på den och blev oroliga.
När vi sedan började få statistik över utvecklingen i oktober och i början av november ändrades snabbt utvecklingen. Inflationen var fortfarande på väg ner efter en mindre paus i oktober och sannolikheten för att vi inte skulle få ytterligare ränteökningar från de stora centralbankerna ökade. Med det ökade optimismen hos investerarna. Det medförde att allt fler började investera i tillgångar med risk. Tillgångar med risk är exempelvis företagsobligationer och aktier. Statistiken visade på fortsatta fall i december och med det började allt fler investerare få förhoppningar om att ränteökningarna från centralbankerna i Sverige, USA och Europa var över för den här gången och istället för räntehöjningar började de ställa in sig på kommande räntesänkningar.
Ett bolagsvärde är något förenklat framtida vinster diskonterade till ett nuvärde. Räntan styr diskonteringsfaktorn:
Om vi antar att den förväntade vinsten i ett bolag är 100 och vi diskonterar med räntan 10% får vi bolagsvärdet 1 000=100/0,1. Om investerarna började se räntesänkningar framför sig antar vi i vårt exempel ovan att räntan investerarna diskonterar vinsten med halveras till följd av lägre inflation och med det kommande räntesänkningar. Det innebär att bolagsvärdet i vårt exempel stiger till 2 000 =100/0,05.
Den här effekten har investerare väntat på. Punkten när det svänger om från räntehöjningar till räntesänkningar kallas för ”Pivot”, omsvägning. Det har spekulerats länge i när den ska komma. Nu tror många investerare att den har kommit.
Uppgångarna under november och december har dock varit historiskt höga. Enligt en artikel i tidningen affärsvärlden är de sista två månaderna den sjätte bästa tvåmånadersperioden på 2000-talet med en uppgång på cirka 15 procent på den svenska börsen. Börsen är dock förenad med risker. Vi får se framåt om investerarna var för optimistiska.
Liknande uppgångar som vi sett under de sista månaderna på den svenska börsen har vi sett i anslutning till stödåtgärder i samband med Covid-utbrottet, återhämtningen efter finanskrisen samt exempelvis i samband med IT-kraschen. De är dock sällsynta.
Fonder som gynnats av senaste tidens uppgångar är aktiefonder i allmänhet men i synnerhet småbolagsfonder, fastighetsfonder och svenska aktiefonder. I ett scenario där börserna fortsätter utvecklas positivt kan dessa fortsätta ha en gynnsam utveckling. Cliens Småbolag som var fond-i-fokus under förra veckan har stigit med strax över 20 procent under sista två månaderna. Spiltan Aktiefond Stabil som också varit fond-i-fokus i nyhetsbrevet har stigit med strax under 20 procent under motsvarande period.
Vad har hänt historiskt på börserna efter stora uppgångar likt de vi sett under de sista månaderna? Historiken visar att börsen stiger i majoriteten av fallen marginellt under den påföljande månaden och med ett par procentenheter under de kommande 3 månaderna. Man ska dock komma ihåg att ta statistik likt den vi ser ovan med en nypa salt. Vi kör inte bil genom att titta i backspegeln. Vi måste blicka framåt.
I nyhetsbrevet MAXA och podden MAXA med Daniel vecka 1 2024 ska vi fördjupa oss i Max Matthiessens vy på marknaderna för 2024 samt hur sparare kan tänka runt sitt sparande om Pivot nu har varit.
Daniel Ljungström, Head of Private Savings Max Matthiessen
Innehållet i artikeln är inte att betrakta som finansiell rådgivning. Beslut som fattas baserad på information från artikeln sker på eget initiativ och på egen risk. Ett investeringsbeslut bör bedömas utifrån egen risktolerans, inkomst, ålder och behov av likviditet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.