Veckans viktigaste v.10 2026

Mellanöstern skakar marknaden

Veckan dominerades helt av den snabba och allvarliga eskaleringen i Mellanöstern, där konflikten mellan USA, Israel och Iran utvecklades från ett regionalt säkerhetshot till en global marknadsfråga med direkt påverkan på energi, inflation, transporter och riskaptit. Det som först tolkades som en kraftig men möjligen kortvarig upptrappning kom snabbt att omvärderas när Iran i praktiken stängde Hormuzsundet, hotade att sätta eld på fartyg som försökte passera och samtidigt genomförde eller anklagades för attacker mot mål i flera länder i regionen. Närmare 20 procent av världens olje- och LNG-flöden passerar genom sundet, vilket gjorde att marknaden omedelbart började prisa in inte bara högre energipriser utan också risken för ett mer utdraget utbudsbortfall.

Oljepriset steg kraftigt direkt efter helgens attacker, och under tisdagen handlades Brentoljan på nivåer som inte setts sedan 2024. Även naturgasen rusade, och i Europa blev rörelserna särskilt kännbara eftersom marknaden redan går in i året med känsliga lager- och importbalanser. Det centrala skiftet under veckan var att energimarknaden gick från att handla på geopolitisk oro till att handla på konkret logistisk störning. Så länge Hormuz var ett hot kunde marknaden hoppas på en snabb avspänning, men när transitflöden faktiskt stoppades och rederier började pausa trafik ökade sannolikheten för en verklig energichock. Det är också därför som oljepriset inte enbart reagerade på militära nyheter, utan i lika hög grad på uttalanden om eskorter, försäkringslösningar, alternativa transportleder och signaler om eventuella förhandlingar.

USA:s besked om att flottan ska börja eskortera olje- och gasfartyg genom Hormuzsundet blev därför ett avgörande marknadsingrepp. Det innebar inte att riskpremien försvann, men det flyttade sannolikhetsbedömningen från ett fullskaligt och långvarigt handelsstopp mot ett scenario med fortsatt hög risk men delvis återställd passage. Det syntes tydligt i prisrörelserna: oljan föll tillbaka från toppnivåerna så fort marknaden började se en praktisk mekanism för att upprätthålla energiflödena. Samtidigt kvarstod den underliggande osäkerheten, eftersom varje fartygspassage nu i praktiken blivit beroende av militär uppbackning. Det är ett tecken på att energimarknaden inte längre fungerar under normala kommersiella villkor, utan i högre grad under säkerhetspolitiska villkor.

Konflikten fick samtidigt en tydlig regional spridning. Explosioner och attacker rapporterades från Kuwait, Bahrain, Qatar, Libanon, Irak och Cypern, samtidigt som uppgifter om amerikanska och iranska förluster trappade upp krigets allvar. Att ett iranskt örlogsfartyg sänktes utanför Sri Lanka visade dessutom att konflikten inte längre är begränsad till Persiska viken eller Levanten, utan påverkar säkerhetsläget i ett bredare maritimt område. När oljeanläggningar, raffinaderier, ambassadområden, flygbaser och energirelaterad infrastruktur samtidigt nämns i nyhetsflödet ökar marknadens rädsla för att utbudsstörningen inte bara ska handla om transport utan även om produktion och försäkring. Därmed blir följdfrågan inte bara hur mycket olja som faktiskt försvinner från marknaden, utan hur länge köpare, rederier och försäkringsbolag vågar verka i området.

För finansmarknaderna blev detta ett klassiskt stagflationshot: högre energi- och transportkostnader samtidigt som riskaptiten faller och tillväxtförväntningarna pressas. Stockholmsbörsen föll kraftigt i början av veckan och noterade den svagaste dagen på elva månader, medan övriga Europabörser gick mot sitt största tvådagarstapp sedan ”Liberation Day”. Det var också tydligt vilka sektorer som drabbades hårdast. Verkstad, banker, konsumentrelaterade bolag och gruvor pressades när marknaden började prisa in dyrare energi, sämre konsumtionsutrymme och pressade marginaler. Samtidigt gick energibolag och vissa defensiva tillgångar relativt bättre. Det intressanta är att försvarsaktierna inte fullt ut fungerade som skydd trots det geopolitiska läget, vilket antyder att marknaden i första hand fokuserade på energichock och konjunkturrisk snarare än en generell rotation mot säkerhetstema.

I Europa kom också makrodata som förstärkte komplexiteten i läget. Euroområdets industri-PMI steg över 50 och pekade på en försiktig återhämtning i tillverkningssektorn, där särskilt Tyskland visade förbättring. Samtidigt steg producentpriserna i euroområdet mer än väntat och inflationen överraskade uppåt i februari. Det är just i den kombinationen som konflikten i Mellanöstern blir så problematisk för marknaden: Europa går redan in i våren med ett pristryck som inte helt har släppt, och ett nytt energilyft riskerar att snabbt försvåra centralbankernas avvägning. Den definitiva BNP-siffran för euroområdet justerades dessutom ned, vilket understryker att tillväxtbasen fortfarande är svag. Med andra ord: Europa får högre inflationsrisk utan att ha någon tydlig tillväxtbuffert.

I USA var bilden mer tudelad. På makrosidan kom starkare siffror från tjänstesektorn, där ISM tjänste-PMI steg till den högsta nivån sedan 2022, och arbetsmarknaden visade fortsatt motståndskraft. Det talar för att amerikansk ekonomi går in i denna fas från en starkare position än Europa. Men även där finns risker. Högre oljepriser slår snabbt på amerikanska hushåll via bensinpriser, och om energichocken biter sig fast kan det påverka både inflation och sentiment. Samtidigt skapade Trumpregeringens parallella tullbesked ytterligare osäkerhet, särskilt när marknaden redan försöker avgöra om den geopolitiska chocken är tillfällig eller början på en längre period av högre råvarupriser och störda handelsflöden.

I Sverige blev veckan ett exempel på den dubbla verklighet som präglar marknaden just nu. Å ena sidan fortsatte svensk industri att visa styrka, med industri-PMI på den högsta nivån på fyra år. Å andra sidan föll tjänste-PMI tydligt under 50, vilket signalerar att den inhemska efterfrågebilden är mer blandad. Inflationen i februari kom in i linje med förväntningarna men tydligt lägre än i januari, vilket på kort sikt ger viss lättnad. Men om energipriserna biter sig fast samt insatskostnader fortsätter upp finns risken att det nuvarande inflationsutfallet snabbt blir mindre representativt för det underliggande kostnadstrycket framåt.

Max Matthiessen Värdepapper AB (”MMVP”) är ett värdepappersbolag med tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. MMVP är registrerat hos bolagsverket och står under Finansinspektionens tillsyn. Innehållet i denna nyhetsnotis är av generell karaktär och tar inte hänsyn till din ekonomiska situation, ditt syfte med investeringar eller andra specifika behov och utgör därmed inte ett investeringsråd. Innehållet ska inte heller betraktas som en investeringsanalys eller en investeringsrekommendation. Placeringar i finansiella instrument är förknippade med ekonomisk risk. Du ansvarar själv för risken med dina investeringar och måste således själv skaffa dig kännedom om instrumentens egenskaper och risker. MMVP tar inte ansvar för den skada som kan uppkomma på grund av fel eller brister i den lämnade informationen. Åsikter och uttalanden i nyhetsnotisen, som kommer från för MMVP utomstående personer, delas inte nödvändigtvis av MMVP. Innehållet i nyhetsnotisen är skyddat av upphovsrätt och får inte kopieras, distribueras eller publiceras utan MMVP:s tillstånd.