Veckans viktigaste v.26, 2025

Öppen konflikt, vapenvila och ett nytt NATO

Den gångna veckan har dominerats av dramatiska geopolitiska händelser i Mellanöstern, där den redan spända konflikten mellan Israel, Iran och USA trappats upp, men också, något oväntat, tycks ha nått ett tillfälligt stopp. Samtidigt släpptes en allt svagare BNP-siffra från USA som aktualiserar riskerna för en avmattning i världens största ekonomi.

Kriget och vapenvilan i Mellanöstern

Natten till söndagen den 22 juni genomförde amerikanska bombflygplan samordnade anfall mot tre kärntekniska mål i Iran: anrikningsanläggningarna i Fordo och Natanz samt forskningscentret i Isfahan. USA:s president Donald Trump beskrev attackerna som ett sätt att “utplåna” Irans kärnenergikapacitet. Offensiven kom bara drygt en vecka efter att Israel på eget initiativ riktat anfall mot militära mål i Iran.

Under måndagen följde Iran upp attackerna med en robotbeskjutning mot en amerikansk militärbas i Qatar. Strategin tycks ha varit att skicka en tydlig signal om motstånd samtidigt som man försöker undvika ett fullskaligt krig. Amerikanska myndigheter bekräftade att robotarna avfyrats i proportion till USA:s bombningar, men att de kunde skjutas ned i tid.

Situationen fick direkta effekter på marknaderna: oljepriserna steg kraftigt, med Brent-oljan upp över 8 procent, och dollarn stärktes rejält till följd av flykten till säkrare tillgångar.

Under tisdagen den 24 juni kom oväntade men välkomna signaler om vapenvila. Först utropade USA:s president, Donald Trump vapenvilan, men uppgifterna var inledningsvis motstridiga. Under kvällen bekräftade såväl Iran som Israel att vapenvilan gäller, vilket markerade ett tillfälligt stopp i det tolv dagar långa kriget. När vapenvilan bekräftades föll oljepriset med 10 procent från veckohögsta och dollarn försvagades återigen i takt med att riskaptiten steg.

Nato enas om rekordhöjning av försvarsutgifter

Utöver krisen i Mellanöstern präglades veckan av Nato-toppmötet i Haag, där medlemsländerna enades om en historisk höjning av sina försvarsinvesteringar, från tidigare 2 procent till 5 procent av BNP. Det nya målet, som ska uppnås senast 2035, markerar ett tydligt skifte i säkerhetspolitiken och är ett direkt svar på ökande hot från bland annat Ryssland och de globala konflikterna.

USA:s president Donald Trump beskrev överenskommelsen som en monumental seger, både för västvärlden och för USA:s egen säkerhetspolitiska agenda. Den nytillträdde Nato-chefen Mark Rutte hyllades för sin förmåga att ena medlemsländerna, och beskrev beslutet som en ny startpunkt för Nato:s utveckling.

Svag amerikansk BNP-siffra

Mot bakgrund av det politiska tumultet släpptes även flera makroekonomiska datapunkter under veckan. Den mest uppmärksammade kom från USA, där den reviderade BNP-siffran för första kvartalet visade en nedgång med 0,5 procent i årstakt, betydligt sämre än den tidigare beräkningen och klart under marknadens förväntningar på -0,2 procent.

Även i Sverige kom svagare signaler. Statistiken för april visade att varuexporten minskade med 7 procent i värde och 1 procent i volym jämfört med samma månad i fjol, medan importen sjönk med 7 procent i värde och 2 procent i volym.

Nästa veckas makro

Nästa vecka bjuder på viktig makrostatistik från både Europa, USA och Sverige. Fokus ligger på inflationssiffror från euroområdet och Tyskland, samt amerikansk sysselsättningsstatistik. I Sverige publiceras PMI för både industri och tjänster samt detaljhandelsdata.