Får du pengar över - sätt regler och ta rätt beslut

Så påverkar "mental accounting" hur vi hanterar våra pengar.

Ibland får vi pengar över när vi säljer båten, får en bonus, arv eller för den delen kanske vinner på lotteri. En och annan har förmånen att få äga aktier, optioner eller andra värdepapper i sin arbetsgivare och drar vinstlotten när bolaget plötsligt en dag säljs. Andra, som exempelvis idrottsstjärnor, börjar plösligt tjäna oväntat mycket pengar. De där pengarna vi plötsligt får lite oväntat hanterar vi ibland annorlunda mot mer förväntade inkomster. Här får vi vara vaksamma så vi inte fattar fel beslut.

”Mental accounting” är ett begrepp inom beteendeekonomi som beskriver hur människor har en tendens att separera och hantera sina ekonomiska resurser baserat på ”mentala kategorier”, snarare än att betrakta pengar som en enhetlig summa. Vi delar upp våra pengar i huvudet i olika högar. De olika högarna betraktar vi därefter på lite olika sätt. Det behöver inte vara fel men det finns risker med det. Vanliga uppdelningar är till exempel budgetering av inkomst av tjänst (lön) för olika ändamål som räkningar, nöjen, sparande osv. 

Dock, får vi pengar från annat håll än lön kan beslutet bli ett annat. Om vi till exempel plötsligt vinner pengar på en lott är vi ofta mer benägna att unna oss något som en middag eller resa vilket vi inte använder vår vanliga inkomst till. Konsekvensen av vår kategorisering av de där extrapengarna vi fick kan bli att vi slösar bort dem istället för att fatta ett mer långsiktigt bra beslut. Vi läser ofta om sådana som blir rika plötsligt som snabbt slösar bort kapitalet. Slösandet kan vara ett resultat av just en lite felaktig kategorisering av kapitalet. 

Hur vi ser på pengar påverkar vår faktiska hantering. Om vi ser på extrapengar i plånboken som något som vi kan slösa bort kommer vi sannolikt också att slösa bort dem. Vi kanske till och med börjar leta efter saker att lägga pengarna på. Uttrycket ”Pengarna brinner i fickorna” kommer inte utan anledning. Om vi i stället tänker att vi långsiktigt sparar 30 procent av pengarna kommer vi sannolikt att göra det. Då blir vi också obenägna att konsumera dem. Vi har ju redan i förväg gett plösliga inkomster ett mentalt konto.

Effekter på investeringar
När vi översätter samma ”tänk” kring vårt sparande och våra investeringar kan mental accounting påverka hur vi hanterar vårat sparande. Vi vet exempelvis med oss att vårt pensionssparande är långsiktigt, givet att vi har långt till pension, vilket medför att vi inte oroar oss speciellt mycket för tillfälliga nedgångar i kapitalet. Vi vet ju att börsen kortsiktigt både går upp och ner. Vi vet ju samtidigt att det mest troliga är att börsen går upp över tid och vi kommer inte att kunna använda kapitalet på många år. Det gör att vi fortsätter att låta vår pension gå in till våra fonder i bra såväl som mindre bra börsperioder. När det kommer till det fria sparandet är det annorlunda. Där har vi kanske en lång placeringshorisont men möjligheten att kunna använda kapitalet vid tidigare tillfällen gör att vi ibland tänker lite annorlunda. Då blir vår placeringshorisont genast mycket kortare när det blir oroligt på världens börser. Då pausar vi ofta sparandet om börsen är orolig eller kanske säljer fonder som gått ner lite mer. Andelen sparare som håller huvudet lite kallt och håller sig till sin plan och fortsätter att spara i sin aktiefond även i oroliga tider är lätträknade även om vi inom oss vet att det är det bästa långsiktigt.

Sammanfattningsvis innebär mental accounting att människor tenderar att hantera och fatta beslut om sina pengar på ett sätt som inte alltid överensstämmer med en strikt ekonomisk modell. Detta kan ibland leda till suboptimala eller irrationella beslut, men det ger också inblick i hur människor tänker och hanterar sina ekonomiska resurser utifrån mentala kategorier. 

För att inte lockas att göra fel, slösa när vi inte planerat det eller sälja aktiefonder när vi kanske inte borde, är det bra att sätta upp regler kring sin ekonomi. Exempelvis kan en regel vara att oavsett hur börsen utvecklas ska jag månadsspara eller när det kommer till mer oväntade intäkter att oavsett belopp skall en viss andel gå till ett långsiktigt sparande.

Daniel Ljungström, Head of Private Savings Max Matthiessen

Innehållet i artikeln är inte att betrakta som finansiell rådgivning. Beslut som fattas baserad på information från artikeln sker på eget initiativ och på egen risk. Ett investeringsbeslut bör bedömas utifrån egen risktolerans, inkomst, ålder och behov av likviditet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.